Varför samlar man in personuppgifter inom hobbyverksamhet och var hittar jag information om behandlingen av uppgifterna?
Har ditt barn nyligen börjat en ny hobby och funderar du på varför hobbyföreningen frågar om ditt barns kontaktuppgifter eller om uppgifter om eventuella sjukdomar? Undrar du över behandlingen av de uppgifter som du lämnar till föreningen? I denna artikel går vi igenom typiska situationer där personuppgifter behandlas inom hobbyverksamhet och berättar hur föräldrar kan få information av anordnare av hobbyverksamhet om behandlingen av personuppgifter.
Varför samlar man barns personuppgifter inom hobbyverksamhet?
Inom hobbyverksamhet behöver och använder man personuppgifter i flera olika situationer. För det första behöver verksamhetsanordnaren känna till namnen på de personer som deltar i verksamheten. Ofta behöver man också ha barnets eller ungdomens samt vårdnadshavarnas kontaktuppgifter så att man kan informera dem om verksamheten. Om man tar ut en avgift för hobbyn behövs kontaktuppgifterna även för faktureringen. Kontaktuppgifterna är också viktiga i eventuella överraskande, exceptionella situationer. Till exempel under fotbollsträningar eller scoutläger i skogen kan det inträffa skador och missöden på rund av vilka ledarna behöver kunna kontakta barnets vårdnadshavare vid behov.
Ibland är det också nödvändigt att samla in uppgifter om barnets eller ungdomens hälsa. För barnets säkerhet kan ledarna behöva veta till exempel om barnets allergier eller andra sjukdomar. Uppgift om allergi kan behövas till exempel om barnen får mat under hobbyverksamheten och barnet inte får äta eller ens exponeras för vissa födoämnen. Uppgift om ett barns sjukdom kan vara viktig för ledarna, särskilt om de ska kunna reagera på symtom snabbt eller ge barnet medicin.
Uppgifter om hälsotillståndet som inte har någon betydelse för hobbyverksamheten är däremot onödiga. Man behöver inte lämna uppgifter som är onödiga, och ledaren av hobbyverksamheten har inte ens rätt att behandla dem. Till exempel anordnaren av en konstkurs behöver inte få veta om att barnet för länge sedan haft mässling. Barnets föräldrar ska bedöma om det är nödvändigt att lämna barnets hälsouppgifter till anordnaren av hobbyverksamhet eller inte.
Uppgifter som ett hobbysällskap eller idrottsförening behöver beror på hobbyverksamhetens typ. Om barnet och anordnaren av hobbyverksamheten tar hobbyn och dess framgångsrika idkande på allvar behöver verksamhetsanordnaren sannolikt behandla flera personuppgifter. Till exempel om barnet deltar i tävlingar kan anordnaren av hobbyverksamheten behöva veta mer om barnets hälsotillstånd eller behandla barnets personuppgifter på grund av försäkringar.
Enligt den allmänna dataskyddsförordningen ska behandling av personuppgifter alltid ha en laglig grund. När anordnare av hobbyverksamhet samlar in barns och deras föräldrars personuppgifter ska hen kunna berätta vad insamlingen av uppgifterna grundar sig på och till vilket ändamål uppgifterna används. Om du har frågor om insamlingen av ditt barns personuppgifter kan du kontakta hobbysällskapet eller idrottsföreningen och be att de ger närmare motiveringar till att de ber om vissa personuppgifter.
Var hittar jag information om hur ett hobbysällskap behandlar personuppgifter?
Enligt den allmänna dataskyddsförordningen och övrig lagstiftning har du i egenskap av förälder i regel rätt att få veta hurdana och vilka personuppgifter av din familj som anordnaren av hobbyverksamhet disponerar över.
Du kan be anordnaren av hobbyverksamhet om en redogörelse över hurdana personuppgifter hen behandlar och på vilka grunder, vilka personer som har tillgång till uppgifterna och huruvida personuppgifter överlämnas vidare till utomstående parter. I regel bör verksamhetsanordnaren publicera dylik information till exempel i dataskyddsbeskrivningen för sin webbplats. Om du vill veta vilka uppgifter som har sparats av just ditt barn kan du be anordnaren av hobbyverksamhet om detta. Detta kallas för granskning av uppgifter.
Som förälder av en minderårig ska du dock ta hänsyn till vissa frågor vad gäller dylika begäranden. Föräldraskap räcker i regel inte till att man kan vara sitt barns företrädare, utan föräldern bör också vara barnets vårdnadshavare. Man ska också ta hänsyn till att barnets rättigheter att själv bestämma om behandlingen och utlämnandet av sina egna uppgifter ökar i takt med barnets ålder. I praktiken är vårdnadshavarna företrädare av sina små barn och sköter alla deras angelägenheter. Barnet kommer dock att uppnå en sådan mognadsgrad att hen kan anses kunna sköta sina angelägenheter själv och bestämma till exempel huruvida hens vårdnadshavare har rätt att företräda hen i alla frågor som hänför sig till behandling av personuppgifter. Vid ett visst skede kan barnet alltså bestämma till exempel huruvida anordnaren av hobbyverksamhet får lämna ut hens personuppgifter till föräldrarna.
Lagstiftningen fastställer ingen specifik åldersgräns då barnet är tillräckligt moget för att ensamt bestämma över behandlingen av sina egna personuppgifter. Det är dock klart att föräldrar till barn som blivit myndiga inte längre har tillgång till sitt barns uppgifter utan en särskild grund såsom barnets samtycke eller till exempel ett förordnande av en intressebevakare där föräldern till ett barn som uppnått myndighetsåldern har förordnats att företräda barnet även i barnets privata ärenden.
Minderåriga barn, såväl 6-åringar som 16-åringar, har ändå rättigheter i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen att använda så kallade registrerades rättigheter i sina egna ärenden. De kan till exempel be att deras egna uppgifter granskas eller korrigeras även utan sina föräldrars medverkan.
Författaren
Emmi Iivonen
Emmi Iivonen är inspektör vid dataombudsmannens byrå och deltar som sakkunnig i projektet GDPR4CHLDRN.